Databasen är skapad av Analys och Utredning, Linköpings kommun

Jordbruksmark och skogsmark efter tid, markanvändningsklass och tabelluppgift.
Markera ditt val och tryck på knappen 'Fortsätt'. Markeringstips

För markerade variabler Markera minst ett värde måste minst ett värde väljas

tid Markera minst ett värde

Totalt 9 Valda

Sök

markanvändningsklass Markera minst ett värde

Totalt 5 Valda

Sök

tabelluppgift Markera minst ett värde

Totalt 2 Valda

Sök


Antal valda celler är:(maximalt tillåtna antal är 1 000 000)

Presentation på skärmen är begränsad till 1 000 rader och 30 kolumner


Antal valda celler överstiger tillåtna 1 000 000
Kontakt och information

Information

Senast uppdaterad
20220926
Kontakt
Jimmy Lindahl - 013-20 61 76
Enhet
antal
Skapad datum
2022-09-26
Källa
SCB (SSD). Sammanställning: Statistikgruppen, Analys & Utredning, Linköpings kommun.
Matris
MIS08
Databas
MI0803AI
Fotnoter

Fotnoter

Viss försiktighet bör tillämpas vid jämförelser mellan olika år på grund av att definitioner kan ha förändrats över tid, samt att olika källor och insamlingsmetoder har använts vid olika tidpunkter. Uppgifterna redovisas i hektar och avser för hela den redovisade perioden det område som från och med 1971 utgör Linköpings kommun.
tid
Redovisning vart femte (5:e) år från och med 1990.
markanvändningsklass
Produktiv skog Arealen skogsmark, produktiv utgörs för åren 2010 och 2015 av mark som, i enlighet med FAO:s definition, är lämplig för skogsproduktion och inte väsentligen används för annat ändamål. Idealproduktionen är minst 1 m3sk (stamvolym på bark ovan stubbe inklusive topp) per hektar och år.
Arealen skogsmark, produktiv bygger för 2010 och 2015 på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå för 2010 och 2015 har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen produktiv skogsmark enligt fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal produktiv skogsmark.
Arealen skogsmark, produktiv före 2010 baseras på uppgifter om det traditionella ägoslaget produktiv skogsmark enligt
Riksskogstaxeringen. Källor på riks- och länsnivå för 2005 och tidigare är Riksskogstaxeringen 2005, 2000 (riket), 1999 (län), 1995; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981 och 1951. Källor på kommunnivå för 2005 och tidigare är Fastighetstaxeringsregistret 2005, 2001, 1996; Lantbruksräkningen 1992; och Jordbruksräkningen 1981.
markanvändningsklass
Åkermark
Mark som används eller lämpligen kan användas för växtodling eller bete och som är lämplig att plöja.
Källa för 2015 är Jordbruksverket, och för åren 2010, 2005, 1999, 1995 och 1990 Lantbruksregistret samt för 1981 och 1951 Jordbruksräkningen.
Betesmark
Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja. För att definieras som betesmark krävs att marken är bevuxen med en tillräcklig mängd växande gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Slåtteräng, mark som på sommaren används till slåtter, inkluderas i denna kategori. Fr.o.m. 2015 inkluderas även betesmark med mycket träd eller buskar i denna
kategori. Uppgifter om betesmarken som redovisas i denna tabell avviker delvis från de uppgifter som publicerats tidigare i de tryckta utgåvorna av Markanvändningen i Sverige före 2010. Anledningen är att delvis andra källor använts för att underlätta jämförelser över tid och för att harmonisera markanvändningsstatistiken med den officiella lantbruksstatistikens
uppgifter. Källa för 2015 är Jordbruksverket, och för åren 2010, 2005, 1999, 1995 och 1990 Lantbruksregistret samt för 1981 och 1951 Jordbruksräkningen.
Skogsmark, improduktiv
Arealen skogsmark, improduktiv utgörs för åren 2010 och 2015 av mark som i enlighet med FAO:s definition utgörs av skogsmark men inte räknas som produktiv skogsmark.
Arealen skogsmark, produktiv bygger för 2010 och 2015 på uppgifter från Riksskogstaxeringen på läns- och riksnivå. Gällande kommunnivå för 2010 och 2015 har totalarealen av produktiv och improduktiv skog enligt Riksskogstaxeringen distribuerats till kommunnivå med hjälp av Fastighetskartans skogsmask, och arealen produktiv skogsmark inom respektive kommun har därefter beräknats enligt kommunens areal produktiv skogsmark som andel av summan av arealen produktiv och improduktiv skog enligt fastighetstaxeringsregistret (FTR). Arealen improduktiv skogsmark enligt fastighetstaxeringsregistret bygger på taxerad areal skogsimpediment.
Arealen skogsmark, improduktiv före 2010 baseras på uppgifter om det traditionella ägoslaget improduktiv skogsmark enligt
Riksskogstaxeringen. Källor på riks- och länsnivå för 2005 och 2000 är Riksskogstaxeringen 2005 och 1999. Källor på kommunnivå är Fastighetstaxeringsregistret 2005 och 2001.
Total skogsmark
Mark inom ett sammanhängande område där träden har en höjd av mer än fem meter och där träd har en kronslutenhet av mer än tio procent eller har förutsättningar att nå denna höjd och kronslutenhet utan produktionshöjande åtgärder. Total skogsmark utgör summan av arealerna skogsmark, produktiv och skogsmark, improduktiv.
tabelluppgift
Procent
Procent av hela kommunens landareal.